Den här västen stickades klart på natten till julafton, kl halv fem på morgonen tvättade jag upp den och hängde den på tork!!!! Knasigt, jag vet Men vad ska man göra när inte tiden räcker till. Västen är stickad i Ullcentrums tvåtrådiga garn, just den här färgställningen finns inte att köpa längre tyvärr. Grunden till modellen är Sussies A-tröja (igen ). Den fick rätstickade kanter som små ”ärmar” och längs framkanten, det var precis att garnet räckte till.

Min mamma är så otroligt tacksam att sticka till, hon blev jätteglad över denna sista minuten julklapp!!!

Mitt spedeprojekt framskrider så sakteliga. Alla delar är nu äntligen färdigstickade och axlarna är ihopsydda. Här har jag stickat på en smal rätstickad kant i halsen och fuktat och spänt upp tröjan. Nu återstår ”BARA” att bestämma hur den ska dekoreras (usch sån beslutssångest jag har drabbats av….hur ska jag göra, hur vill jag att den ska se ut), dekorera den och sedan sy ihop resten. Här finns en hel drös med spedetröjor att inspireras av, men det gör det nästan svårare för mig att bestämma mig.

Det innehåller ett häfte med beskrivningar på hur man gör olika varianter av garnblommor med hjälp av dessa flower looms

Texten i boken vänder sig till unga tjejer, vilket är väldigt tydligt, tex när författaren skriver att man måste fråga sina föräldrar om lov innan man gör något kreativt med sina kläder. Det hade jag ganska roligt åt

Så här ser mina testgarnblommor ut. De svarta är gjorda i vanligt presentsnöre, de gröna i bomullsgarn och den naturfärgade i någon form av hampa (tror jag). Det är ett enkelt sätt att skapa garnblommor på och man behöver ju inte hålla sig till enbart garn, det går tex att använda metalltråd, pappersnöre, bast mm. Det finns olika sätt att sy och dekorera dessa, så man kan skapa många olika varianter, beroende på val av material, sömnad och dekoration. Nu gäller det bara att finna på användningsområden för dessa fina blommor

Detta skulle jag vilja testa, synd att jag inte har en Brother KH930

Här kan du läsa om hur Becky Stern och Limor Fried gick tillväga och här är Steve Conklins förarbete. Tänk så smarta människor det finns

Sussie hade sin enkla plastmaskin med sig och det blev testat en del tekniker på den, bla kedjeuppläggning ( kallas latch tool cast on alternativt chain cast on eller crochet cast on på engelska). Om man gör en kedjeuppläggning mellan stickningen och stickmaskinen, så får man en rad med liggande kedjemaskor på stickningens rätsida, vilket kan bli mycket dekorativt. Om man sedan stickar ett eller två varv och gör ytterligare en kedjeuppläggning mellan stickningen och stickmaskinen, så resulterar det i ytterligare en rad med liggande kedjemaskor på stickningens rätsida. Om man upprepar detta flera gånger så kan man få snygga kanter på sjalar, kanter som inte rullar sig.

På den här lilla romantiska klänningen har jag använt metoden med att göra kedejuppläggning mellan stickningen och maskinen, både längst ned på fållen (två varv) och mellan klänningens nedre del och livet (ett varv).

]]> http://maskinstickning.wordpress.com/2011/11/20/maskinstickningstraff/feed/ 9 Annica i Skåne f_klänning http://maskinstickning.wordpress.com/2011/11/11/triss-i-sjalar/ http://maskinstickning.wordpress.com/2011/11/11/triss-i-sjalar/#comments Fri, 11 Nov 2011 20:28:07 +0000 maskinstickning http://maskinstickning.wordpress.com/?p=899 ]]>  

För ett par månader sedan roade jag mig med att sticka några sjalar, har bara inte blivit färdig till att blogga om dem förrän nu. De är alla är stickade på grovstickaren. 

Här är en detajbild av den gröna sjalen, stickad i Cecilia från Svarta Fåret. Ett ganska trevligt garn bestående av 55% Bomull, 33% Viskos, 14% Lin, 110 m/50 g. Den är stickad i tuckspets. Jag har tidigare skrivit om den tekniken i ett annat inlägg. Tyvärr så funkar inte tuckspets så bra till garner i naturmaterial, det ska nog helst vara syntetgarner, så att man kan ”döda” garnet, för att på så vis få spetsmönstret att framträda tydligare, samt motverka materialets tendens att rulla sig. Hur man gör det har jag beskrivit i det här inlägget. Den här sjalen rullar sig med den ”finaste” sidan inåt, trots pressning. Men den kommer nog till användning iallafall, för mjuk och skön är den Garnet blev över när jag stickade den här Ok-tunikan:

Ok-tunikan är stickad efter Sussies beskrivning. Det är en av mina favoritbeskrivningar som jag gärna återkommer till gång efter gång. Den som vill läsa om de tunikor jag har stickat tidigare kan söka på tunika, i sökrutan längst upp till höger.

Här är en detajbild av den melerade sjalen, stickad i ett underbart mjukt ”strumpgarn” bestående av 80% Merinoull och 20% nylon, 420 m/100g. Min mamma köpte det hos Fredsminde Unika Design på Bornholm i somras. Jag tyckte att garnet var alldeles för fint för att sticka sockor av så det fick bli en sjal och ett par pulsvärmare. Tyvärr rullar sig sjalen med den ”finaste” sidan inåt, precis som den gröna.

Pga. att jag stickade sjalen först så fick jag lite garnbrist då jag skulle sticka pulsvärmarna, så jag fick göra dem lite kortare än orginalet och så fick de virkade kanter i ett melerat lite ljusare sockrestgarn jag hade i gömmorna.

Den svarta sjalen är stickad i Ullcentrums ljuvliga Silk Cashmere, 350 m /50 g , som jag fick av Sussie (tack Sussie ) för ett bra tag sedan. Jag använde hela härvan, så det blev en ganska lång sjal. Här har jag testat en teknik, som kallas för ”racking” i Brother-maskinernas engelska manualer. Det är en form av patenstickning, där man lämnar vissa nålar tomma och använder ”racking”-handtaget för att flytta resårbädden sidledes enligt ett särsklit system. Men jag tror att jag ska förklara detta utförligare i ett separat inlägg senare. Jag blev mycket nöjd med den här sjalen, fast den som jag stickade till Sussie i mullbärsilke från Ankis Design blev ännu bättre, vilket beror på att det garnet är mycket slätare och glansigare.

På det här provet stickat i ett tunnt akrylgarn framträder mönstret tydligt.

Jag fick låna detta häfte av Sussie. Det innehåller bla. en beskrivning på hur man stickar en tröja med rundstickat ok, för standardstickare. Jag tyckte det kunde vara kul att testa detta sticksätt. I korthet går det ut på att man stickar ärmar, fram- och bakstycket, var för sig. Sedan hänger man upp framstycket och hälften av var ärm och stickar ok-delen fram, sedan gör man på samma vis med bakstycket och resten av ärmarnas maskor och stickar bakre ok-delen. Det innebär att man får en söm på oket på vardera axel, men den syns inte så tydligt, om man är noga med att passa ihop bårdernas mönster vid monteringen.

Denna är stickad i Ullcentrums två-trådiga garn, som de säljer på härvor. Eftersom min standardstickare fortfarande är upptagen med min ”spedetröja” (en ärm kvar), så räknade jag om beskrivningen till grovstickaren med hjälp av den metod som jag skrev om här. Det fungerade faktiskt jättebra Garnet är i tunnaste laget för den här tröjan, man kan med fördel använda ett tjockare garn om man stickar denna modell på grovstickaren, men det passar mig bra, då jag lätt blir för varm

Så här ser oket ut i närbild. Bårderna kommer inte från detta häfte, utan från boken Gotländska stickmönster, som just nu finns på auktion på Tradera.

Det var riktigt roligt att sticka den här tröjan och jag blev väldigt nöjd med den. Speciellt snyggt tyckte jag att det blev med det röda garnets skiftning från mörkt nedtill och ljusare upptill, precis som jag ville ha det  

En liten virkad väska, för bara 4 Euro . Visst hade jag kanske kunnat göra en sån själv, men knappast till det priset.

Ett par roliga kängor, dessa passar väl en stickmaniker perfekt, eller vad säger ni

Seventeen Evergreen – Polarity Song from Lucky Number Music on Vimeo.

Helt enkelt underbart

Sedan var det dags för ett besök i Klippans Yllefabriks butik. Där har jag aldrig varit tidigare, det blev en positiv överraskning. Så mycket fina saker det fanns att titta på, höjdpunkten var deras outlet på övervåningen. Där kunde man handla bla. filtar till lite lägre priser. Jag blev sugen på att köpa några filtar och tex. använda dem att sy kuddar eller kläder av, men så blev det dock inte, för sedan hittade jag deras garnutförsäljning och då var jag helt såld Massor av garn, i en uppsjö härliga färger. De hade precis packat upp en massa nya ljuvliga nyanser!!! Så svårt att välja, helst ville jag ju ha av alla färgerna. Men det gick ju inte

Det här är vad jag köpte, efter mycken vånda Jag som inte ”behöver” mera garn!!!!! Men det kostade ju faktiskt bara 25 kr härvan. Det inte fanns tyvärr inte något svart, vitt eller grått garn, men jag kommer nog att färga om en del av det bruna garnet till svart.

Lösningen fick bli ett bygge på plats i lättbetongblock. Jag fick några fem centimeter tjocka lättbetongblock från en granne som hade dessa över efter en husrenovering, av dem byggde jag en stomme, som jag sedan putsade och målade, överkanten kaklades innan hällen lades på plats och fästes med silkon. Helt lätt var det inte att få till det och det tog mycket mera tid i anspråk än vad jag hade räknat med, vi var utan spis i fem dagar, inte helt kul   Men slutresultatet kan man inte klaga på.

Det var inget kostsamt projekt, ca tre hundra kronor totalt. Det känns bra för plånboken Dessutom gillar jag återanvändning/återbruk/återvinning i alla former, det är ju ett sätt att göra en instats för vår miljö